onsdag 30 maj 2012

Om historiska trädgårdar



Jag är stolt över att jag fått möjligheten att rodda ett helt trädgårdsseminarium. För andra gången! Första gången var då jag jobbade på Dalarnas museum och då var intresset stort med många deltagare. Jag hoppas att vi blir många även den här gången!

Vilken plats kunde passa bättre att hålla ett trädgårdsseminarium på än på Erik-Anders i Asta, Söderala? Det är en fantastiskt fin gård med en varsamt renoverad gammelgård. I gammelgården finns bl a ett kök från 1930-talet som jag bara älskar! Även trädgården är renoverad, eller rekonstruerad kanske man ska säga. Med hjälp från gamla foton har rabatter återskapats som de en gång såg ut.


Jag har fått tag i toppenföreläsare! Åsa Wilke som är landskapsarkitekt med inriktning på kulturmiljö, park- och trädgårdshistoria och som dessutom skrivit boken Villaträdgårdens historia, ett 150-årigt perspektiv. Och så kommer Ulrika Rydh som arbetar som trädgårdsantikvarie och trädgårdsmästare. Ulrika skriver om trädgård i bla Gård och Torp och Byggnadskultur. Från Länsmuseet Gävleborg har jag plockat med mig min kollega Ann Nilsén som är en fena på historiska trädgårdar. Hennes intresse och kunskap i ämnet har vuxit fram bl a genom hennes mångåriga arbete med att återställa en sedan länge inslumrad och igenvuxen trädgård vid sommarhuset i Delsbo. Sist, men inte minst, kommer Emma Nordebo Snygg som är den person som jobbat fram den äldre trädgården på Erik-Anders. Vi kommer också att hinna med en rundvandring i gammelgården.

Visst låter det som en toppendag?! Yes box! Vill ni få ny energi och ny inspiration, häng på ni också! Dagen kostar 350 kronor och då ingår både fika och lunch! Mer information kring dagen hittar ni på museets hemsida. Vill ni anmäla er så gör ni det till bokning@xlm.se

De två översta bilderna har jag lånat från länsmuseets egen bildsamling. Bilden på Erik-Anders är tagen av fotograf Lars Lööv.

måndag 28 maj 2012

Om snälla och givmilda människor - del 3


Förra veckan när jag var på väg från min verkstad en kväll, mindes mamma plötsligt att jag ju hade en present där. En present? Från vem? Så började hon rota runt i sina stora loppislådor och i en av dem fanns min present. En matservis!


Tallrikar, två sorters assietter, djupa tallrikar, två ovala små uppläggningsfat, en saladier (tror jag det heter), en såssnipa och en kvadratisk skål. Från Hackefors. Typ 1930-tal. Men vem hade gett mig den fina presenten?

En bekant, en familj som bor i mitt barndomsområde. De höll på att städa ur efter sina föräldrar/svärföräldrar och den här servisen hade de visst fått i bröllopspresent, om jag inte minns fel. Tanken var först att skicka iväg servisen till någon insamling. - Fast den där tror jag att Ulrika Olsson skulle tycka om, sa då en annan bekant, eller, en vän till mina föräldrar. Och så blev det alltså. Den kom till mig!

Men för mig är det fortfarande ett mysterieum hur hon över huvud taget kom att tänka på mig...

Verkligen en sån där "plötsligt händer det"-grej! Så himla fint!

Så himla fin!

söndag 27 maj 2012

Om snälla och givmilda människor - del 2



- Det står liksom Ulli på det här, sa min kollega Ann-Marie samtidigt som hon sträckte över det här tyget till mig. Och hon kunde inte ha mer rätt!
1: Tyget är i sån där fantastisk bomullskvalitét som bara riktigt fina tyger har.
2: Tyget är i olivgrönt, en av mina bästa kulörer!
3: Mönstret är formgett av Viola Gråsten. Det heter Butterfly. Och jag älskar allt som jag hittills sett frånViola Gråsten!

lördag 26 maj 2012

Om snälla och givmilda människor - del 1


Under den senaste tiden har jag haft turen att ha snälla och givmilda personer i min närhet. Som igår när jag kom till jobbet, en stor påse med rabarber som hängde på min dörr. Vilken lycka! Det var min snälla kollega Maria som hade kapat lite av sin jätterabarber och tagit den med på tåget ända från Uppsala till mig!



Idag bakade jag en Margittans, den godaste pajen! Jag tog med hela plåten till parken där vi fikade med ett par kompisar. Vi lyckades nästan sätta i oss hela plåten på fyra personer. Rabarber, så himla gott! Är det någon av er som vet om man kan ha en planta i en stor kruka på bakongen?

lördag 19 maj 2012

Jag lättar på lagret - Utvalt är påfyllt



Jag har varit nere i vårt källarförråd och gjort en snabbinventering av mitt keramiklager. Jag kan konstatera att det finns en hel del grejer där som har funnits i lagret lite för länge nu. Sånt som jag visserligen gillar, men som ursprungligen gjordes som prover eller sånt som kanske har blivit kvar som enstaka exemplar från större produktioner. Tänker att det skulle vara fint att bli av med lite av det. Jag hoppas att något av det jag nu lagt ut i min andra blogg, Utvalt, faller någon av er på läppen!


Som vanligt gäller att maila mig om du är intresserad. Mailadressen hittar ni i högermarginalen. Först till kvarn... Jag skickar bara inom Sverige. Jag vill verkligen poängtera att jag satt väldigt låga priser på grejerna, det är utförsäljning! Så här lite kostar inte handdrejad keramik i vanliga fall! OM någon är intresserad av att köpa, så kommer den första leveransen att ske i början på vecka 22. Sannolikt blir det med Bussgods, som jag brukar skicka med. Där kan man nämligen märka paketen med "Ömtåligt", något som inte längre går med postens paket. Vågar därför aldrig riskera att skicka med dem.

Jag tror att jag ska ha ett gammalt lager med handdrejade ringar någonstans också. Om det verkar intressant så kan jag lägga ut dem också. De kan jag skicka med vanlig post!

Välkomna in och kolla Utvalt!

måndag 14 maj 2012

Om att komma till insikt



Jag har alltid drömt om att bo i ett hus. Helst ett gammalt. Gärna på Gotland eller åtminstone långt ute på landsbygden... Men genom mitt jobb har jag på nära håll sett vad det kan innebära att äga ett gammalt hus. Tiden. Pengarna. Projekten som aldrig tar slut...

Just nu ryms inte såna delar i mitt liv. Både Johan och jag har intressen som kräver mycket tid. Våra kvällar och helger är ett evigt pusslande för att få tid till våra respektive skapanden. Och då tillbringar nog ingen av oss så mycket tid i våra verkstäder som vi kanske egentligen skulle vilja. Anledningen är naturligtvis Majlis och tiden med henne är självklart ovärderlig!

Att bo i en lägenhet mitt inne i stan passar oss bra nu. Jag tror att jag skulle bli enormt stressad av att ha ett helt hus med trädgård att sköta och att samtidigt med det också försöka hinna med keramiken. Kanske hade jag inte känt det samma om det inte hade varit för att mina föräldrar har ett hus och att vi har möjlighet att hänga där en hel del under somrarna.

Jag har så många bekanta som lagt ner sitt skapande när de har fått barn och livet liksom kliver in i livet. Jag vill inte sluta med min keramik, jag vill ha tid till den. Jag tar mig tid till den! Men då får det inte finnas så mycket mer än det och Majlis som kräver tid... Kanske kommer jag i framtiden att ändra mig rörande boende, kanske inte.




Men visst klappar mitt hjärta lite extra när jag ser bilder på såna här hus! Fantasin går igång! Hur skulle det egentligen vara att äga ett sånt där hus? Bo där? Sitta på den där verandan? Bada i den där sjön?

Det röda huset beundrade jag varje dag då jag pendlade till Falun för några år sedan. Jag satte mig alltid på den sidan i tågvagnen, så jag skulle kunna titta på huset när jag susade förbi det. Båda de här husen har jag hittat via andra bloggar och båda ligger just nu på Hemnet. Bilderna är därifrån också. Det röda huset hittar ni här och det grå här. Jag hoppas att husen får kärleksfulla nya ägare. Med mycket tid.

torsdag 10 maj 2012

Lite om min verkstadsvecka



Jo, jag körde ju igång hårt i verkstan redan i lördags. Det är mycket jag ska hinna med under min lediga vecka. Drejade som en liten tok på lördagen, beskickade och hänklade på söndagen och på måndagen var det dags för dekorering. Jag visste att jag hade ett tight schema, för på tisdagen skulle jag göra om hela processen igen, dreja nytt, beskicka, hänkla, dekorera... Alltså körde jag målmedvetet igång med dekoreringen redan på måndagmorgonen.

Knappt hade jag kommit igång förrän telefonen ringde. Det var från Majlis dagis...



Ögoninflammation. Så lägligt. Som tur är så har jag väldigt snälla föräldrar som har passat henne den här veckan och Johan har gått tidigare från sitt jobb någon dag. Nu är jag inte helt känslokall. Jag lovar att jag haft dåligt samvete flera gånger under veckan. För att jag inte har varit med henne när det varit lite eländigt. Fast innerst inne vet jag ju att hon har det bra med mormor. Majlis + Mormor = Best friends forever!





Jag jobbade vidare. Nog för att jag är snabb i min produktion, det vet jag redan sedan tidigare, men aldrig tidigare har jag drejat så mycket under så kort tid! Hela verkstan är fylld med keramik till bristningsgränsen! Jag var till och med tvungen att packa en ugn långt innan grejerna var tillräckligt torra, bara för att få plats med mer på bord och hyllor.

Det har varit stressigt, stuntals inte ens kul. Fast emellanåt riktigt lyxigt. Tänk att jag behärskar ett konsthantverk så som jag gör och att jag har möjighet att faktiskt göra den här beställningen! Och idag kände jag att jag äntligen hade kontroll över läget och att jag skulle hinna med hela min stora beställning. Imorgon är min sista dag i verkstan för den här perioden. Ska avsluta med att röja upp samt dreja småsaker som örhängen och ringar.

lördag 5 maj 2012

Min kommande vecka


Nu är jag ledig i en hel vecka! Tyvärr inte för att lata mig, det känner jag att jag egentligen skulle behöva. Nä, jag ska dreja. Beställningar inför sommaren. Körde igång hårt redan idag.

onsdag 2 maj 2012

Sådärja, nu börjar mitt nya liv!


Före - efter.

Ikväll har jag hållit i en stadsvandring. Vandringen utgick från de nya skyltarna som jag, ihop med en skyltgrupp, har skrivit. Jag har varit så himla nervös för den här vandringen i flera veckor. Att prata inför stora grupper är inte min grej. Naturligtvis förstår jag att jag behöver öva på det, men det är ändå väldigt läskigt. Och när man är byggnadsantikvarie och pratar inför en stor grupp, t ex som nu ikväll under en vandring, så finns alltid en massa kända ansikten i publiken. Där fanns lokalhistorikerna, de som kan en massa om stadens historia, där fanns också stadens konservator som har koll på näst intilll varenda byggnad i stan, plus de familjer som en gång byggde husen. Ikväll fanns också Gävles senaste stadsarkitekt med i publiken. Och så en massa andra personer. Mot slutet av vandringen hade jag omkring 85 åhörare.

Nu är det efter. Jag klarade det! Jag var till och med rätt bra.

Imorgon är en ny dag.

Ni ser mig som en liten mörk person som sticker upp ungefär i mitten av bron. Fotot är taget av min kära kollega Maria Källberg-Johansson.